Dessau

Igår var dagsutfärd till Dessau (en stad två timmar från Berlin) på schemat. Gud vilken dag! Så sjuk igen, vet inte varför man verkar ha en tendens att råka ut för så märkvärdiga situationer.

Halv 8 på morgonen var det träff på Hauptbahnhof. jag var 15 min försenad, (en egenskap jag tydligen måste arbeta bort på allvar), och ingen var på plats när jag kom fram, förutom en polsk kvinna på 50 år sådär. Först tänkte vi att de informerat oss fel om tiden, att träffen egentligen sku äga rum 8.30, så vi väntade, och väntade, o.. klockan blev halv 10, fortfarande inte en kotte. Så vad desto vidare tänkte vi, och bestämde oss således för att fara till Dessau på tumis.

Och om vi hade roligt! Vi flamsade och skrattade, hade så ivriga politiska diskussioner i tåget att vi höll på att missa hela Dessau stationen! Tanten var urcool, jag hoppas jag blir sån som tant. Hon bjöd mig till Warszawa snart för ett veckoslut, (var väl ivrig över att jag sku få träffa hennes 28-åriga son samtidigt).. o jag sku då få bo hos henne, perfekt!

Om destinationen, ja, det första vi möttes av då vi anlänt var denna syn:




Vi hade lite svårt att ta bilderna av allt skrattande då vi tyckte synen var så tragisk och situationen så komisk..

Detta var då tydligen turistattraktionen, som lockade besökare till staden (inte för att vi såg mer än sammanlagt 5 personer under en hel dag i stan)




Lite innifrån denna designskola:






Vi gick i en timme för att söka upp detta, byggnad mitt inne i skogen:


Sen yrade vi ytterligare två timmar omkring i en park/skog på jakt efter ett slott, för att upptäcka träd som dött och därför fått konstgjord bladdekoration.. (eller omvänt: träd som dött p.g.a. konstgjord bladdekoration)




Efter mycket sökande och vägfrågande (vi frågade en kille var slottet låg och han svarade: Vilket slott?) fann vi målet:


Så var den dagen slut, och följdes åt av en väldigt trevlig kväll..
Publicerad 17.04.2011 kl. 17:30

På jakt efter bostad

Tänkte beskriva hur en bostadsjakt kan se ut här. Har sökt efter lägenheter/rum som en galning den här veckan, för att inte om några dagar bli tvungen att flytta ut på gatan. Första nappet fick jag i början av veckan, av någon som hette Elisabeth. Jag kunde gärna komma o kolla på rummet, hade jag fått som svar. (Det var då frågan om en WG, Wohngemeinshaft, alltså att dela våning med denna typ). Man kunde komma och se på lägenheten under veckan stod det, jag var dock inte säker på om man bara kunde dyka upp oanmäld. Då jag inte fått något svar om det passade att komma och kolla på den en viss dag, tänkte jag att jag ändå kunde göra ett försök. (Är man desperat så är man =)

Det ösregnade, då också, jag var på områden jag aldrig varit på tidigare, och kom plötsligt att tänka på hur sjuk situationen var. Det enda jag hade var ett gatunummer, (inget trapp- eller dörrnummer), och förnamnet Elisabeth. Jag skulle ringa på summern inne i något som såg ut som en engelsk telefonkiosk. Kom inte ihåg hennes efternamn, men tryckte på det namnet som såg minst främmande ut.

Väl inne i trappan kunde jag ju inte göra annat än vänta på att denna Elisabeth skulle öppna någon av dörrarna, jag hade ju inte en blekaste blå aning om vilken. (Namnen stod ju inte på dörrarna, vilken fiffikus som sen kommit på det kan man ju fråga sig) Efter att ha stått som en annan idiot en lång stund på stället, öppnades försiktigt en dörr på glänt. Elisabeth såg inte så värst farlig ut, inte var hon en tant heller. Det första jag skulle göra då jag kommit in, var att presenteras för en sjuk mamma, som låg på dödsbädden (nej hoppas inte) inne i vardagsrummet. Efter detta var då den vanliga rundvandringen. Det intryck jag gav, på extremt knagglig tyska, ännu med osäkerheten kvar från hela den absurda situationen, kunde inte ha varit värst vettigt.

Nå, idag var man då hemkommen från en annan WG-erfarenhet. Försenad som jag var p.g.a. problem med tunnelbanstrafiken, rusade jag anfådd in i en trappa som såg ut som ett byggprojekt. Flickan som visade runt mig i våningen verkade visserligen trevlig, men det kan man tyvärr inte säga om lägenheten. Det röktes för fullt därinne, vilket verkar vara mer regel än undantag här, kläder, smutstvätt, byk överallt. I köket stod en man som jag trodde också bodde i våningen. (Den delades då av fyra personer) men det visade sig efter några pinsamheter att det inte var en invånare utan en konkurrent till mig.

Utgången jag gjorde från lägenheten var inte heller så tokig. Då jag skulle vända mig om för att lämna detta stinkande smutsbyksnäste, snubblade jag rakt in i rottingsoffan, med konkurrenten och hyresvären tittande på.. haha, hur lyckas man?!
 
Nej, får nog fortsätta leta. Annars blir det något av skolans rum för ockerpris (lockar inte riktigt heller)
Publicerad 15.04.2011 kl. 16:11

Yrande

Jag är förvånad över att jag inte är sjuk idag. Gårdagens hemfärd var aningen utdragen. I snart en vecka har jag åkt kors och tvärs i staden, hoppat in och ut i U-bahns, S-bahns, och bussar som om jag inte gjort annat i mitt liv, för att igår yra bort mig i de egna hemknutarna.

Inte blev det bättre av att det var kväll, kolmörkt och spöregnade, så man gick med näsan i gatan och paraplyet så fastklistrat i huvudet att man inte såg ett dyft.. Då allting plötsligt såg väldigt obekant ut och vägen började kännas ovanligt lång, insåg jag att jag gått åt totalt fel håll då jag kommit upp ur underjorden. Så det var bara att snällt vända om och ju nog känna sig en aning blond. Efter att då ha gått i rätt riktning en stund, började vägen nu också kännas konstigt utdragen. Jag kanske inte behöver säga exakt hur dum jag kände mig då jag nu gått långa vägar förbi gatan där jag sku vika av för att komma in på min hemgata.

Väl hemma vid ytterdörren, nere på gatan, lyckades jag inte få upp dörren. Jag vred och vände på nyckeln i låset, och började känna frustrationen stiga allt eftersom jag bara blev dyblötare av regnet. Tills sist måste en gubbe hjälpa mig att komma innanför dörren.. Kanske kunde det vara på sin plats att råda bot på sömnskulden så småningom.

Men inte ännu. Nu blir det film hemma hos nån jag inte vet namnet på.
Publicerad 14.04.2011 kl. 18:47

Dag 6

Här väntar jag på U-bahnen om morgnarna..



Instämmer. Det finns liksom inte ett coolare ställe att bo på än Berlin.
Publicerad 14.04.2011 kl. 18:28

Skolan

Idag var andra dagen i skolan. Klassen är mysig och liten, med ivriga diskussioner, så att vi idag alla nästan skrek i munnen på varandra då ämnena som diskuterades tydligen väckte starka känslor. Jag som annars brukar vara ganska tillknäppt i klasser av olika slag, överraskade mig själv med att ivrigt delta trots rostigaste tyskan i gänget.. Men diskussionerna blev för intressanta för att man sku klara av att hålla mun.

Lekte lite paparazzi på området:








Igår efter avslutad klass, rusade alla åt höger och vänster till diverse gamla kompisar (jag var den enda nya i min klass) så jag gjorde en seightseeingtur i mitt älskade prenzlauer berg för mig själv, med kameran i högsta hugg, för att sedan komma tillbaka till skolan på kvällen för get together eller någå ditåt. (Orkade inte fara "hem" via då jag ju bor ganska långt bort). Då kvällen började närma sig märkte jag att jag traskat så många gånger upp och ner längs samma gata, ekot från mina klackar lät också högre än nånsin, att jag till sist måste byta sida av gatan då jag tänkte att mitt långsamma vankande annars kunde se aningen suspekt ut.



Publicerad 12.04.2011 kl. 17:11

Fotosession

Har varit ute på språng från 10 till 5, finns ju bara så galet mycket att se att man inte vill fara "hem".

Visar bara bilder från idag, då gårdagens inlägg blev desto längre. Så, en liten fotosession:

Parken bredvid mig


Lyxgata utan like

Efter detta styrdes stegen mot Prenzlauer berg. Härligt att se lite annat än det jag sett hittills! Här några av de färggrannare ställena..







Var inne för att äta lunch här på Morgenrot, bara vegan och vegemat, men tyvärr serverades endast morgonmål (klockan var då 3..)



Här mera normalvy av stället:


Här känner jag mig nästan som hemma då jag tror jag är vid Stocka...


Sen har jag sett fyra bekanta ansikten idag. Två bekanta från Helsingfors, de första jag såg då jag steg ur U-bahnen i Prenzlauer berg, sedan samma bitska tågbiljettförsäljare som senast, och samma snälla starbuckskille. världen är.. inte så stor.
Publicerad 10.04.2011 kl. 21:07

Framme

(Publicerar mitt första inlägg som egentligen skrevs redan igår. Då ännu ovetande om den lycka jag känner nu med ett fungerande internet)
--------------------------
Så var man i Berlin då. Är aningen trött kan jag säga. Dagen har varit intensiv. Sku vara skönt om man hade internet nu, beroende som man hunnit bli, men inte har man sådan lyx inte. Började min Berlinvistelse med att äta en supergod lunch utomhus i 20 grader, på restaurangen här bredvid. Sen marcherade jag längs med hela Kurfurstendamm, tills jag, turistlik och blåögd som jag är, fångades in av en typ som skulle göra stresstest på mig. Jag kunde omöjligt slingra mig ur situationen, utan blev nedtryckt i en stol, med gubben 20 cent ifrån. Gubben bad mig hålla i två stavar, som var kopplade till en stressmätare. Sen skulle han fråga mig olika frågor och se hur jag reagerade på dem. Jag var ju inte i den stunden i världens lugnaste och mest ostressade mood heller. Hade landat för nån timme sen, inte packat upp någonting, svettig, endast med sikte på att försöka få internet att fungera samt skaffa mig ett tyskt telefonnummer för att kunna börja leva normalt.

Så efter första frågan (han bad mig tänka på en jobbig person, eller på en person som gjort mig nedstämd) så sprängdes mätaren. Ojoj, detta nappade han på direkt. Sen satt man ju där, stuck med en psykiater, som bad mig i detalj berätta varför jag blivit så upprörd och över vad. Jag berättade, med försök att låta bli att avslöja hela mitt livs historia. Jag försökte mildra omständigheterna med att säga att jag faktiskt kommit till staden för en timme sedan och därför liksom inte kände mig helt och hållet rofylld, men denna förklaring hjälpte föga.

Gubbens budskap var hur tankens kraft styr oss och påverkar våra liv. Han skulle därför ge mig en bok som skulle hjälpa mig att reda upp tunga tankar för att styra tankarna i positivare riktning och som följd då få ett positivare och lyckligare liv. Detta stämmer säkert, men eftersom jag själv läst en hel del om dessa saker på senaste tiden, hade jag inte lust att köpa en tegelsten att stoppa i min redan blytunga axelväska. (Dessutom är jag inte övertygad om att rota i gamla erfarenheter alltför mycket, utan gå vidare i livet och sätta punkt för analyserandet i något skede.) Men nej, tankarna skulle gås igenom med hjälp av en 500 sidors bok + dvd.

Jag lyckades före det blev alltför pinsamt och jobbigt, slingra mig ur situationen och raskt lämna stolen och de elshocksliknande stavarna. Gubben blev lite besviken, här hade han slösat bort en halvtimme av sin dyrbara tid på en otacksam, stressad snåljåp.

Nästa stopp var en gatushow med ett skejtande gäng, som skejtade runt på armarna. Min tanke var att bara snabbt kolla in skejtarna, men detta blev också plötsligt väldigt bestyrigt. Före man hann blinka och återhämta sig från psykiatersessionen, blev man inföst i ringen, med en ännu större folkmassa som bildades bakom en, och ens möjlighet att rymma ifrån ännu denna scen minskades drastiskt. Så stod man där då, i 15 min kanske, och beundrade hiphopande uppochnervända herrar.

Efter många stopp under denna tydligen evighetslånga kurfurstendammstrapats, lyckades jag komma till min slutdestination och köpa ett telefonkort. Gick hem via närmaste butik för att köpa upp halva butiken. Väldigt ekologiskt verkar allt vara också, bio bio bio vart man än tittar i butiken. Perfekt för mig, haha.

Nu väntar Timos säng (utan mannen i då naturligtvis!) där jag senaste gång sovit bättre än under de senaste fem åren.

Här några bilder från dagens promenad:


Publicerad 10.04.2011 kl. 20:02

Bestämde mig en dag för att hoppa av ekorrhjulet, sticka till Berlin och njuta av livet som berlinare. Bloggen kom till främst för att familj och vänner ska kunna hålla koll på vad jag har för mig.. (Avstickaren fortsatte sedan till Stockholm, när jag nu var i farten..)

Senaste kommentarer

30.09, 10:46Älvsjö av Pa
25.09, 14:13Busschaufförer och greker av Heidi
20.09, 10:15Kräftor och slingor av Pa
26.08, 19:14Nattinlägg av Pa
12.08, 17:30Finland av Pa